Mamma Med Tvångssyndrom, Tourettes Syndrom, Ångest....

Direktlänk till inlägg 24 november 2010

Jag Har Tvångssyndrom!

Av Karolina - 24 november 2010 19:54

Jag har egentligen alltid haft tvångsproblem i livet. Redan som liten undvek jag att ta i "äckliga" och "smittade" saker, som dörrhandtag, hissknappar osv.


Jag fick diagnosen Tvångssyndrom när jag var 21 år. Jag hade precis fått min första son, Liam och året var 2003. Jag orkar egentligen inte skriva så mycket om det, men kan säga att jag blev livrädd för att jag på något sätt skulle drabbas av något som skulle lämna min son ensam, utan sin mamma. Jag var tvungen att skydda oss från allt jag kunde skydda oss emot. Ganska snabbt gick det till överstyr och helt plötsligt stod jag där och kunde inte gå utanför hemmet.

Jag förstod inte vad det var för fel med mig, förutom att jag höllt på att gå under totalt.

Sen en kväll i November 2003, så satt jag och såg en dokumentär om en tjej med Tvångssyndrom. Då gick det upp för mig att det var detta jag hade. Jag accepterade direkt att jag hade Tvångssyndrom och dagen efter ringde jag till psykiatriska mottagningen här på sjukhuset som efter lite bråk, gav mig en akuttid redan samma dag. Läkaren jag träffade där gav mig direkt en diagnos i stort sätt och långtidssjukskrev mig. Jag var så psykiskt utmattad vid den tiden och detta besöket räddade förmodligen mitt liv.


Jag hade bestämt mig tidigt i livet för att ha två barn tätt. Därför bestämde jag mig för att skaffa ett barn till MITT i all kaos. I November 2003 blev jag gravid med Melvin  och under denna tiden var jag helt emot att börja med medicin, fast läkarna vill det. Jag vägrade och sa, så fort bebisen är född så kan jag fundera på det. Nu när jag är gravid så funderar jag inte ens på det. Melvin föddes en augustinatt 2004 och lyckan var total. Jag började fundera mer på medicinering. Jag hade en vän då som också har tvångssyndrom och hon tog medicin. Hon mådde mycket bättre. Hon fick mig till att våga...

I December 2004, började jag äta Zoloft mot Tvångssyndrom och redan efter någon vecka mådde jag enormt mycket bättre. I små steg började jag leva ett bättre liv, tillsammans med mina två barn som inte känt någon annan mamma än en sjuk mamma.


Idag mår jag mycket bättre, men jag får jobbiga problem ibland. Jag testade tidigare i höst att sluta med min medicin, men redan efter två veckor kom jobbiga tvång tillbaka som jag varit av med i flera år. Så jag får acceptera att troligen medicinera mot detta hela livet. Och om jag aldrig blir bättre än så här så är jag ändå nöjd. För en gång i livet var jag riktigt, riktigt sjuk i detta.


  

 
ANNONS
 
Ingen bild

Gubben

24 november 2010 22:38

Jag finns här gumman och hjälper dig, det vet du... puss

 
Ingen bild

Emsan

26 november 2010 19:55

Hej!
Jag känner inte dig, men hittade bloggen via kattsidan.
Mitt tvång började egentligen redan som 6-åring, men det tog 20 år innan jag fick hjälp. Det började med hygientvång och självskadebeteende. I 11-årsåldern blev jag allt mer deprimerad och la till städtvång. I tonåren blev städ och hygientvånget bättre, men självskadebeteendet blev värre. Jag skar mig i armarna för att dämpa min ångest. Jag fick mitt första barn som 19-åring och då fick städ och hygientvången fart igen. Jag testade även att svälta mig själv en period... När jag var 25 fick jag mitt andra barn och då gick städtvånget överstyr! Jag skrubbade toaletten minst 8-10 ggr per dag. BVC reagerade och jag fick prata med en psykolog. Ganska snabbt fick jag utskrivet sertralin och även sobril. Nu är jag 29 år och kan fortfarande inte minska dosen. Jag känner alltid av mitt tvång mer eller mindre. Vissa dagar är det ok, andra dagar mår jag piss. Känner igen mig i mycket av det som du skriver. Ville bara säga att du inte är ensam!

 
Ingen bild

juuuliak@hotmail.com

12 januari 2011 14:13

Hejsan! jag har en mamma som är drabbad av ocd vilket gjort att jag inte har någon kontakt alls då hon vägrar ta på sig det. Jag bor numera i fosterfamilj pga detta och håller på ett arbete i skolan om just detta. Och min fråga då är ifall du skulle vilja ställa upp i en intervju (telefon eller över internet) och berätta mer om du som person upplever/upplevde ocd. jag vet ju redan vad ocd är och hur det är att vara närstående men vill veta mer om hur det är för personen. Skulle du vilja ställa upp i det? Självklart kan du vara anonym i arbete!

Mvh Julia

 
Ingen bild

Björn

10 mars 2011 15:22

Lite gammal tråd, men: jag är kille och lider själv rejält av ocd och tvång. Inte så mkt tvångstankar men en fruktansvärd massa tvångshandlingar som tar tid och ork från en. Hemskt!

Jag har lagt märke till att majoriteten av de som drabbats av OCD är tjejer. Har fått mig att undra en hel del och vända såna funderingar inåt i mig själv...Vad det kan bero på m.m
Intressant skrivet f. ö, det ovanstående;:)

mvh Björn

 
Ingen bild

Angelica

21 november 2011 20:42

Blir så glad över att folk pratar så mycket om OCD nuförtiden. Jag hade det under många år (blev av med diagnosen i somras - det är möjligt, allihopa!)

Jag minns att jag läste en bok som någon skrivit om tvångstankar men författaren hade det inte själv utan var endast en psykolog som jobbade med sådana klienter. BLEV SÅ JÄKLA SUR när hon försökte förklara hur det kändes, för det lät bara löjligt och fel - ingen kan förstå hur ångesten som uppstår känns när en tvångstanke dyker upp och känns så fruktansvärt verklig, och man slits mellan frestelsen att utföra en tvångshandling och skammen om man inte lyckas stå emot. Ibland trodde jag på fullaste allvar att jag skulle dö eller bli sjuk om jag gjorde eller tänkte vissa saker.

Men jag lyckades som sagt ta mig ur det såpass mycket att jag blev av med diagnosen. Jag måste ständigt vara vaksam och vissa tankar dyker upp ibland, men det är mycket mycket bättre. Jag är dock orolig för hur det kommer bli när man få barn - har läst att graviditet kan trigga igång tvångstankar.

Tack alla som talar öppet om det. Kämpa på! Kram

 
Ingen bild

Saga

26 januari 2013 18:57

Jag har också OCD, jag fick diagnosen förra året, och har haft självskadebeteendet hela mitt liv. När jag lärde mig rota, så ritade jag alltid en ledsen flicka med ett brutet ben och kryckor. Min dröm var då att bli henne. Förra året gick allt överstyr, och jag började hoppa från höga höjder för att kunna göra mig illa, eller så bankade jag på mina armar med stenar tills dem var blå. Detta hände när jag var 13, jag är 14 nu. Jag går fortfarande hos phsykolog, jag gör en träning som tar bort tankar. Den fungerar verkligen, ni borde testa "alternativet" för medicin.

Ni får tyvärr inte min URL, för OCD:n är min hemlighet, jag ville bara hjälpa lite! Sköt om dig, du som läser detta.

 
Ingen bild

Sara Manson

12 februari 2013 17:50

Hej! Intressant blogg. Jag lider själv av tvångsyndrom och har haft det sedan jag var 4 år så länge jag minns. Nu när jag är 29 har jag för första gången vågat söka hjälp för det. Jag går till en terapeuft och planen är att bli av med mitt tvång till sommaren. Mår betydligt bättre och minskat mycket av mina tvångshandlingar som hygen och städning. Som barn blev jag misshandlad av min far som var missbrukare och allt detta bottnar sig i min barndom. Så mitt tvång är sammankoppalat till detta. En tips är att våga söka hjälp! Alla kan bli av med det! Man lever mycket bättre liv. Jag kan ju säga att jag har mycket mer tid nu. T¨vångshandlingarna tar s mycket tid och ork!

 
MissLie - Fucked up

MissLie - Fucked up

13 mars 2013 14:57

Hej. Jag har också ocd och det är så skönt att veta att man inte är ensam. Det är bra att medicinen kunde hjälpa dig och att du mår bättre.

http://www.misslie.se

 
Lisa

Lisa

6 januari 2015 23:53

Åh vad bra blogg du har! Hittade en bra sida där det fanns mycket bra info om tvång! <a href="http://ocd.nu">OCD.nu</a>
Kram
Lisa

http://ocd.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karolina - 13 december 2011 06:32


Jag måste verkligen ha gjort något fint i livet som har välsignats med dessa underbara pojkar i mitt liv? Tänk att få vakna upp varje morgon och veta att hela ens liv ligger och sover i rummen bredvid?   För att dela med mig av vad jag vaknar til...

Av Karolina - 12 januari 2011 00:09


  How wonderful life is, while you're in the world.        ...

Av Karolina - 11 januari 2011 01:37


Hej!   Det var ett tag sedan jag skrev sist. Det har hunnit vara julafton och nyår. Allt gick bra förutom en lättare ångestattack på julafton. Jag fick nog en dag i mellandagarna på alla dessa fruktansvärda panikångestattacker så jag säkte hjäl...

Av Karolina - 23 december 2010 22:03


Julen har alltid varit en glädjetid för mig. Jag älskade Julen förr och det var min absolut bästa högtid på året. De senaste åren har jag dock fått ångest över Julen. Det är något som gör mig ledsen. Det är något som mitt hjärta sörjer.   Jag har...

Av Karolina - 13 december 2010 01:28


Jag måste finnas, jag måste. De lever sitt liv genom mig...      ...

Presentation


En tjej som kämpar varje sekund av ångest, oro och tvångssyndrom. Samtidigt som jag måste klara av att vara en mamma åt mina söner.

Följ Min Blogg

bloglovin bloglovin

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2010 >>>

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Bloggar

Länkar

Räknare

Vädret Trelleborg

Besöksstatistik

Sök i bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se